Om historiska kartor
Kartverket har cirka 10 000 historiska kartor i olika skalor från så långt tillbaka som 1700-talet. Vi har cirka 500 historiska sjökort och dokument som går tillbaka till 1500-talet. Handritade original och tryckta kartor utgör en stor del av vårt arkiv. Dessutom har Kartverket en större samling från andra myndigheter och producenter.
Kartverkets historiska arkiv bygger främst på kartläggningar som verket själv gjort för både militära och civila ändamål. En stor samling handritade och tryckta kartor och historiska dokument från företagets egen verksamhet, men även från externa producenter, finns i arkivet. De historiska kartorna består av handritade kartor, tryckta upplagor och kartor på folie eller annat material.
Det här är ett kulturarv som säger mycket om utvecklingen i Norge, landskapsförståelse, ortnamn, transporter, kommunikation och inte minst bostadsområden. Kartverket arbetar ständigt med att göra vårt historiska material mer lättillgängligt.
Nedan redogör vi för Kartverkets historiska arkiv och de olika kartserier som ingår i det.
Om du bara vill se, eller ladda ner, gamla kartor kan du gå vidare till vår nedladdningslösning för historiska kartor. Där hittar du en stor del av norska kartverkets historiska kartor som går att ladda ner gratis.
Stora delar av de historiska sjökorten har gjorts tillgängliga på Wikipedia.
Du kan köpa och beställa historiska kartor som inte har skannats direkt från Kartverket.
Viktigt kulturarv
Kartverket har cirka 10 000 historiska kartor i olika skalor från så långt tillbaka som 1700-talet. Vi har cirka 500 historiska sjökort och dokument som går tillbaka till 1500-talet. Handritade original och tryckta kartor utgör en stor del av vårt arkiv. Dessutom har Kartverket en större samling från andra myndigheter och producenter.
Kartverkets historiska arkiv bygger främst på kartläggningar som verket själv gjort för både militära och civila ändamål. En stor samling handritade och tryckta kartor och historiska dokument från företagets egen verksamhet, men även från externa producenter, finns i arkivet. De historiska kartorna består av handritade kartor, tryckta upplagor och kartor på folie eller annat material.
Det här är ett kulturarv som säger mycket om utvecklingen i Norge, landskapsförståelse, ortnamn, transporter, kommunikation och inte minst bostadsområden. Kartverket arbetar ständigt med att göra vårt historiska material mer lättillgängligt.
Landkarta har under åren publicerats i ett antal större kartserier:
Kvadratkilometerskarta (1:10 000)
Serien, som består av 210 handritade kartblad, producerades från cirka 1774 till 1808. Kartan täcker större delen av Østfold, delar av Akershus och Hedmark ända fram till gränsen till Sør-Trøndelag.
Huvudsyftet med denna serie var att kartlägga området längs riksgränsen som en del av det norska försvaret mot Sverige. Kartan är ovanligt detaljerad och exakt för bostadsområden och berättar mycket om enskilda ekonomibyggnader. Tillsammans med senare rektangulära och graderade mått utgör de en viktig historisk källa för lokalhistoriskt arbete.
Rektangelmått (1:10 000-1:100 000)
Systematisk kartläggning av Norge började gradvis med de rektangulära mätningarna på 1820-talet. De rektangulära måtten baserades på olika punkter i södra och norra Norge. Den mest kända basen gick genom flaggstången på Kongsvinger fästning. Dessa punkter lade grunden för ett rutnät som successivt skulle sträcka sig från Lindesnes i Vest-Agder till Leirfjord i Nordland.
Dessutom genomfördes en del mätningar med rektangulär indelning i både Troms och Finnmarks län. Rektangelmåtten låg till grund för de tryckta rektangelkartorna. De sista mätningarna enligt det rektangulära rutnätet utfördes på 1890-talet. Dessa uppgår för närvarande till cirka 2 000 kartblad.
Se översiktskarta, originalmått söder
Se översiktskarta, originalmått norr
Betygsmått (1:50 000)
Gradteigs indelning av landet baserades på meridianen som löpte genom Christiania-observatoriets östra flygel. De ursprungliga graderade markmätningarna omfattade främst Norge norr om Mo i Rana, in i Troms län och därtill delar av Finnmark. De sista handritade sjökorten gjordes på 1950-talet, när konstruktionen av kartor från flygplan startade. Tillsammans utgör dessa cirka 1 500 kartblad.
Se översiktskarta, originalmått norr
Se översiktskarta, originalmått söderut
Länskarta (1:200 000)
De första viktiga tryckta kartorna följde med länskartan. Tillverkningen av dessa startade 1826 och var i bruk ända fram till 1970-talet. De första kartorna i denna serie omfattade Østfold (Smålenene), sedan följde resten av länet i landet efter, med undantag för Nordland. Denna serie består av 48 kartblad plus revisioner.
Rektangelkarta (1:100 000)
De tryckta rektangelkartorna kom ut i slutet av 1860-talet och var i bruk fram till 1979. Här låg de handritade rektangelmåtten till grund för utgivningen. Dessa utgör cirka 170 kartblad.
Se översiktskarta, originalmått söder
Se översiktskarta, originalmått norr
Betygskarta (1:100 000)
Tryckta betygskartor producerades för första gången omkring 1895. Grunden för denna tryckta serie var främst handritade betygsmått. De tryckta nivåkartorna var i bruk fram till 1990. Dessa utgör cirka 250 kartblad.
Se översiktskartans betygskarta
Norge 1:50 000 (M711)
Den nuvarande landsomfattande kartserien Norge 1 : 50 000 publicerades i slutet av 1950-talet och färdigställdes inom cirka 30 år. Grunden för denna serie var en mängd fotograferade graderade och rektangulära kartor sammansatta i en mosaik. Detta arbete startade 1952. Kartan var också känd som "svart och vitt, blått vatten". Efter hand låg nya flygbilder till grund för serien och M711 blev den första enhetliga kartserien som täckte hela landet. Sammanlagt finns det 730 kartblad och dessutom revisioner.
Ekonomisk kartografi (1:5000)
Dessa är detaljerade kartor över alla områden av ekonomiskt intresse. Skalan på denna serie är 1:5000 och täcker städer, tätorter, jordbruksområden och områden med produktiva skogar. Det innebär att täcka "halva landet", främst från fjorden upp till trädgränsen.
Totalt handlar det om cirka 32 000 kartblad, varav några finns i flera upplagor. Kartläggning startade omkring 1960, med en andra och möjligen tredje gångskartering av en del av området på 1980- och 90-talen.
"Den norska avdelningen"
"Norgesektionen" är en samling som består av kartor över hela Norge, eller större delar av det. De flesta kartor är framtagna av andra institutioner än Kartverket eller av privata aktörer. Kartan skapades under perioden från 1600-talet fram till våra dagar. Huvudmängden av dessa är i mindre skala. Døme på kartor i "Norska avdelningen" är dragkartor som används i skolundervisningen. Sammanlagt finns det cirka 1130 kartor i denna serie.
Länskartsamlingen/ länsavdelningen
Detta är en samling kartor över hela eller delar av länet. Samlingen innehåller kartor över de flesta städer i landet. De äldsta kartorna är från slutet av 1600-talet. Totalt omfattar samlingen cirka 2 500 kartor.
Andra samlingar
Dessutom finns kollektioner framtagna antingen i samarbete med andra byråer eller producenter. Inkluderade bland annat länsundersökningarna (1810–1814), tromskrokeringarna (1869–1872), fossumundersökningarna (1912–1914) och den allmänna kartan (1868–1910). Det finns också samlingar av tematiska kartor kopplade till geologi, järnvägar, post, vissling, renskötsel, stadsplanering och så vidare.
Den utländska samlingen
Kartverket har tagit emot kartor från besökare från andra hörn av världen. Det betyder att vi har en internationell kollektion som innehåller flera godsaker både från våra grannländer och något från andra delar av världen
Källa: Norska kartverket